Men kommer det att fungera, doktorn?
När vi är sjuka vill vi få bästa möjliga vård. Men hur kan vi veta om en behandling fungerar? Slumpmässiga kliniska prövningar är det bästa sättet att undersöka om en behandling är effektiv och bättre än andra behandlingar eller att inte ge någon behandling alls.
Recept för att testa en ny behandling
1. Ta människor som är sjuka.
2. Ge hälften av dem den nya behandlingen som testas.
3. Ge den andra hälften standardbehandlingen (eller en skenbehandling – placebo – om det inte finns någon standardbehandling).
4. Slumpa fram vem som ska få den nya behandlingen och vem som ska få standardbehandlingen – detta kallas slumpmässing fördelning.
5. Jämför hur många i varje grupp som blev bättre eller upplevde bieffekter för att se vilken behandling som var bättre.
Varför får inte deltagarna i en klinisk studie välja vilken behandling de ska få?
Om människorna som får den nya behandlingen skiljer sig från de som får standard- eller skenbehandlingen kan man inte med tillförsikt dra slutsatsen att behandlingen är bättre eller sämre. Och varför är det så? Därför att skillnader i resultaten helt enkelt kan bero på skillnader som redan innan studien fanns mellan grupperna. Det bästa sättet att få motsvarande grupper är att låta slumpen bestämma vilken behandling en person får, till exempel genom att singla slant, lotta eller genom att använda ett datorprogram som utför randomiseringen.
Man vill inte heller att någon ska tänka “Jag fick den bästa behandlingen” eller “Jag fick den sämsta behandlingen”, då detta faktiskt kan påverka om de blir bättre eller inte! Så deltagarna bör inte veta vilken behandling de får – detta kallas “maskering”. Det är också bäst om du inte känner till vilken behandling varje patient får (detta är s.k. blindning av vårdpersonal, bedömare och utredare) då även detta kan påverka resultaten!
Kom ihåg att du inte kan veta vilken behandling som är bäst, förrän du fått resultaten från dina randomiserade kliniska prövningar – studier som görs för att klargöra vilken behandling som faktiskt är bättre. Oftast behövs mer än en prövning för att man verkligen ska kunna avgöra detta!
Du får förmodligen inte möjligheten att anordna din egen prövning, men du kan mycket väl tillfrågas att delta i en prövning som patient. Innan du går med på detta är det viktigt att du förstår hur randomiserade kliniska prövningar går till, utformningen på och syftet med prövningen du har ombetts delta i samt möjliga fördelar och risker.
ECRAN har som mål att göra det lätt att förstå medicinsk forskning och informerar dig om allt vad det innebär att delta i denna viktiga process med kliniska prövningar.